2

Börsens bästa data visar vägen | Börslunch 23 september


Välkomna till en ny Makroveckan. Vi noterar
nyheten att Thomas Cook går i konkurs. I New York går FN mot
ett generalförsamlingsmöte– –där ekologi och miljö står i fokus. Vi ska börja vår resa i USA, hos
Federal Reserve, som sitter i Washington. Feds New York-avdelning har varit aktuell,
då den räddat repo-marknaden mycket. Ja, det är fokus på korträntor i USA.
Policy-räntan sänktes däremot. Det var förväntat. Det var en ganska hökaktig sänkning. Fed säger sig inte vara inne på fler
räntesänkningar, åtminstone inte i närtid. Men marknaden tror det. Nu prissätts
ytterligare en räntesänkning i år. Men vi var nere här för en månad sen
på två sänkningar till från dagens nivå. Marknaden styrs av vad man tror att Fed
ska göra i termer av räntesänkningar. Det gäller också om vi blickar in i 2020. I ränteuppgången kommer vi att få
mer bränsle åt ena eller andra hållet– –under veckan när vi får viktig data. Då får vi se mer
av Federal Reserves riktning, Norge har kunnat höja räntan.
Det är ovanligt i dessa tider. Om Fed gjorde en hökaktig sänkning,
så gjorde Norges Bank det motsatta. Det var en duvaktig höjning.
Vi tror inte på en höjning. Men det gjorde man. Sen flackade man ner
banan, så det är mindre höjningar framöver. Att den norska kronan
försvagades på beskedet visar– –att kopplingen mellan centralbanker
och valutor nu är svag. Valutamarknaden
fokuserar inte primärt på ränteskillnaden. Man fokuserar på framtiden,
så den verbala komponenten är viktig. Men det är en ganska lös koppling
mellan ränte-spreadar och valutor. Med de orden bläddrar vi vidare till Sverige.
Där har vi fått ett centralbanksprotokoll. Ja, och det är återigen så att Riksbankens
huvudscenario är än så länge är– –att man ska höja räntan
antingen i december eller i februari. Det påminner om läget för ett år sen.
Det blir i så fall ingen enig direktion. Marknaden har tvingats
att ändra prissättningen. För några veckor sen var en räntesänkning
inprisad till slutet på nästa år– –men även i närtid här. Vi tror att det är mer sannolikt,
i alla fall de närmaste sex månaderna– –att Riksbanken höjer räntan
snarare än sänker den. Det avspeglas i den blåa linjen,
som visar vad som prissätts i närtid. Nu är det oförändrat som prissätts,
men den kan ticka upp lite till. Data är förstås avgörande. Arbetslöshets-
siffror pratade vi mycket om förra veckan. –Det är chockerande svagt.
–Ja, det är svagt. Det var en kraftig uppgång i arbetslösheten
även för augusti. Det sticker ut jämfört med
våra och Riksbankens prognoser. Det är samma sak med sysselsättningen. Den
faller i årstakt, både i juli och augusti. Det här är ju sommarmånader. Det kan innebära att tillförlitligheten
för datan är något svagare. Det förstärks av den här bilden,
som visar bortfall i undersökningen. För tio år sen var det bara ungefär 20 %
som man inte fick tag på i undersökningen. Nu är det nästan hälften som man inte får tag
på. Det är inte primärt drivet av sommaren. Vi ser en tydlig strukturell trend. Det avspeglar delvis att man skiftar
från fasta till mobila telefoner. Det kan göra
att folk svarar i mindre utsträckning. Men det är nåt som gör
att dataunderlaget kan vara svagare än förr. Man kan ju inte undslippa tanken
att det är de arbetslösa– –som kan svara på den här typen
av undersökningar– –men jag antar att man har tänkt på det.
Men det kanske måste moderniseras mer. Det är möjligt att det behöver göras om. Intressant att se om det får
nån inverkan på Riksbanken. Men arbetslösheten verkar tynga kronan. Här tittar vi på skillnaden
i arbetslöshetsförändring– –i Europa och Sverige.
Då sticker Sverige verkligen ut. Vi har pratat om euroområdets stora
problem, inte minst med låg inflation. Men svensk arbetslöshet stiger– –medan den är kvar på de lägsta nivåerna
på ganska många år i Europa. Det visar den här bilden.
Alltså relativ arbetslöshet– –här är uppgången i svensk arbetslöshet,
stabilt i Europa, och kronförsvagningen. De två går hand i hand. Över tid
brukar de hänga ihop ganska mycket. Valutamarknaden handlar
som om arbetslöshetssiffran är korrekt. Om man tror att den är felaktig
ska man väl ta ett bet att kronan stärks? Vi ska inte vara för optimistisk.
Vi ska titta på veckans siffror strax. De handlar om vad hushållen
säger om arbetsmarknaden. Det sker en försämring av arbetsmarknaden.
Det är bara frågan om i vilken takt. En annan fråga
så att du har nåt att skratta åt. Kan Sverige ligga före i cyklen
jämfört med andra europeiska länder? Det är inget att skratta åt.
Det är ganska vanligt att det ser ut så. Sverige är högbeta om vi ser på oss
som en aktie. Vi är känsliga mot global konjunktur. En global avmattning brukar slå hårdare
och snabbare i Sverige än på kontinenten. I så fall är det inget konstigt.
Arbetsmarknaden är mer domestik– –och borde inte synas så tydligt
som det gör i siffrorna. Vi fortsätter att analysera detta. Vi får delvis mer fakta
i målet i konjunkturbarometern. Du hintade att vi skulle snacka
mer om det. Här kommer den. Här ser vi förändring av arbetslöshet. Den stiger rätt snabbt. Blå linje: augusti i år
jämfört med augusti 2018. Orange linje visar vad hushållen tror
om arbetslösheten om ett år. När orange linje stiger tror hushållen
på stigande arbetslöshet. Precis som när arbetslösheten stiger
har det varit en uppgång i förväntningarna. På det sättet bekräftas bilden av
en avkylning av arbetsmarknaden. Återigen är frågan hur snabbt det går. Vi får mer data om det under veckan. Det får vi också från företagen.
Det här är konjunkturbarometern. Det är tydligt att svensk ekonomi
växer långsammare än normalt. Det ser man på att index är under 100
som är det historiska genomsnittet. Det gäller industrin, ekonomin som helhet
och konsumenternas framtidstilltro. Det är inte konstigt
att arbetslösheten stiger. Men det handlar om
vilken takt den försvagas. Apropå takt, i dag måndag kommer
inköpschefsindex ifrån flera håll i världen. Det är preliminära septembersiffror.
Det är otrolig viktigt data. Har framför allt Europa nått botten? Europa har varit drivande eftersom
det är känsligt för bilkonjunkturen. Både utbuds- och efterfrågesidan
har varit väldigt svag– –av delvis olika orsaker.
Dessutom är det känsligt mot Kina. Frågan är om den senaste uppstudsen… Det har ju inte hänt så mycket
på nedsidan de senaste månaderna. Står den bilden sig eller inte? Om bedömare tänker sig
att det ska börja dra sig uppåt– –är det en viktig signal
för både räntemarknad och börs. Spännande också med USA. Vi får se
om motståndskraften är beständig. USA har ändå bromsat in rätt påtagligt,
om än inte riktigt lika mycket som Europa. Detta är extra intressant för alla
som gillar börs och marknad. Korrelationen mellan PMI
och börs generellt är stark. Börsen har lagt slantarna på
en rekyl i PMI i alla fall en utplaning– –att det inte försämras ytterligare.
Det blir viktiga siffror under förmiddagen. Vi får se åt vilket håll krokodilgapet
stängs. Tack för den här gången. Vi ses igen om en vecka.

Glenn Chapman

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *